torsdag 22 mars 2012

Dagens skrivpuff - drag

”Kom vi går ut!” säger Simon och tar min hand.
Jag tvekar, sängvärmen är så skön. Men Simon drar skoningslöst av mig täcket.
”Jag ska visa dig något”, insisterar han och drar upp mig till stående.
Med bara ett par centimeters mellanrum går vi nedför trappan. Han, som en magnet jag inte kan skilja mig från. I hallen räcker han mig jackan och öppnar ytterdörren.
Simon tar min hand igen och som jag vore blind leder han mig över gräsmattan och in under äppelträden. Den frostiga luften drar mot benen. Han ställer sig helt nära och lägger armen om mina axlar. Värmen från hans öppna jacka strömmar mot mig. Han pekar mot den svarta himlen mellan de kala och knotiga grenarna.
”Ser du?” viskar han i mitt öra.
Andedräkten kittlar. På himlavalvet lyser två stjärnor ovanligt klart.
”Det är Venus och Jupiter. De har kärleksmöte. Precis som du och jag.”
Jag lutar mig närmare honom och trär armarna runt hans midja. Nu har jag trillat dit, tänker jag. Jag är en av de där fånigt kära som jag alltid förlöjligat. Men det känns bara bra. Så rätt.

6 kommentarer:

  1. En av de där fånigt kära...det vill man ju inte bli...

    SvaraRadera
  2. Gillar som man säger på facebook. Fin text.

    SvaraRadera
  3. en av de där fånigt kära fan va bra det vart... !!!

    SvaraRadera
  4. Ja fint, känner igen den där löjliga känslan. Vackert!

    SvaraRadera
  5. Gillar dina kommentar hos mig idag. Håller med dig, om jag använder texten senare till att bygga vidare på, bearbetar jag meningarna och gör om. Bra tänkt!

    SvaraRadera
  6. Klart det känns rätt. När de börjar snacka om stjärnor är man förlorad, det har jag sett på film ;)

    SvaraRadera