onsdag 28 mars 2012

Skrivpuff - Betyg

Per kommer fram till min bänk.
”Har du funderat något på dina betyg?” frågar han.
Jag tittar upp.
”Ja, vilket program du vill gå och så.”
Han sätter sig på en stol.
”Vi pratade på rasten, jag och några lärare. Det är inte det att du inte får godkänt, men vill du inte ha mer än E?”
”Jag och flera andra lärare ser ju att du har förmågan, men vi kan ju inte sätta betyg på något du inte visar. Det måste finnas svart på vitt, så att säga. Och du behöver vara med och diskutera på lektionerna, det är ju så man visar att man förstår, att man kan dra slutsatser och praktisera det man lärt sig.”
Han försöker hålla kvar min blick, men jag tittar snabbt ner i bordskivan. Någon har skrivit KÄR med blyerts nära kanten.
”Mm”, mumlar jag.
”Vi vet ju att du inte har det så lätt”, fortsätter han. ”Men inget blir ju bättre om du dessutom får dåliga betyg.”

fredag 23 mars 2012

Dagens skrivpuff - sakna

Livet är för bra för att vara sant. Simon verkar tycka om mig. Hur är det möjligt? Tänk om jag gör något fel, förstör allt ihop. Han kan ångra sig eller se vem jag egentligen är. Rädslan tvingar mig att tänka efter före varje ord jag säger, varje rörelse jag gör. När han är med.
Axlarna spänner. Vi har varit tillsammans alla dagar sedan festen. Det är riktigt skönt att komma hem till huset utan honom, sparka av sig skorna innanför dörren och slänga väska och jacka på golvet. Jag ska plocka i ordning innan Siv kommer hem. Hon har börjat gå på AA-möten på onsdagar inne i stan. Det är ovant att ha huset för sig själv. Jag går fram till hallspegeln och stirrar på tjejen i den. Såret på kinden är nästan läkt, bara ett ljusrosa streck som går att sminka bort om man vill. Snart kommer det inte synas alls. Jag kastar en snabb blick ned på armarna men den långärmade skjortan döljer det som finns under. Ärren där kommer aldrig försvinna. Jag tar ett djup andetag, jag har inte skurit mig själv sedan kinden. Jag känner lättnad men också en konstig saknad. Vem är jag nu? Simons flickvän! Bara tanken är absurd. Vi har inte pratat om det, om vi faktiskt är ihop eller inte. De svarta ögonen stirrar hotfullt på mig. Eller är de bara vilsna?

torsdag 22 mars 2012

Dagens skrivpuff - drag

”Kom vi går ut!” säger Simon och tar min hand.
Jag tvekar, sängvärmen är så skön. Men Simon drar skoningslöst av mig täcket.
”Jag ska visa dig något”, insisterar han och drar upp mig till stående.
Med bara ett par centimeters mellanrum går vi nedför trappan. Han, som en magnet jag inte kan skilja mig från. I hallen räcker han mig jackan och öppnar ytterdörren.
Simon tar min hand igen och som jag vore blind leder han mig över gräsmattan och in under äppelträden. Den frostiga luften drar mot benen. Han ställer sig helt nära och lägger armen om mina axlar. Värmen från hans öppna jacka strömmar mot mig. Han pekar mot den svarta himlen mellan de kala och knotiga grenarna.
”Ser du?” viskar han i mitt öra.
Andedräkten kittlar. På himlavalvet lyser två stjärnor ovanligt klart.
”Det är Venus och Jupiter. De har kärleksmöte. Precis som du och jag.”
Jag lutar mig närmare honom och trär armarna runt hans midja. Nu har jag trillat dit, tänker jag. Jag är en av de där fånigt kära som jag alltid förlöjligat. Men det känns bara bra. Så rätt.

fredag 16 mars 2012

Dagens skrivpuff - att vända

Simon står mitt i gänget med de andra grabbarna. Snygg och omtyckt. Jag går mot cykelstället, låtsas att jag inte ser. Han behöver aldrig anstränga sig, hans popularitet är medfödd, som en extra hud han alltid har på sig. Johan lägger armen om Eric och filmar ett slag med knytnäven mot hans mage. Simon ler självsäkert nästan överseende när de andra försöker imponera. Jag har aldrig sett honom gruffa, knuffa och slå som de andra verkar så roade av. Simon står över allt sådant, som han vore en storebrorsa som låter dem hållas.
Jag går snabbt, rycker tag i styret och sneddar med cykeln över skolgården. Precis då vänder sig Simon om, höjer den kantiga hakan och tittar rakt på mig. Demonen slår en volt bland inälvorna, väser ordlöst. Men jag vet vad det betyder: Jag ska inte tro att jag är nåt. Demonen är inte bara ond, den gör mig stark och får mig att klara saker, stå ut när andra bara skulle sjunka ihop och be om nåd. Jag ber aldrig om nåd. Och jag gör mig aldrig till. Därför vänder jag mig inte om, trots att en del av mig så gärna vill det, längtar efter att möta Simons blick. Vill få veta.

torsdag 15 mars 2012

Dagens skrivpuff - Förändring

Förändringen kom omedelbart. Nyss, när hon släntrade fram mot skåpen, hade Simon lett mot henne. Tittat beundrande på henne. Men efter sparken lyste bara förakt i hans ögon. Hon var inte värd ett ruttet lingon. Johan hade kallat henne häxa, lagt handen på skåpet och ställt sig i vägen. Skulle hon kanske tillåta det? Demonen krävde hämnd. Helst blod. Det var han eller henne. Någon måste offras.

torsdag 8 mars 2012

Recension av My


My återvänder till Sverige efter en längre tid i Frankrike när hon ärver sin morbrors gamla hus. Direkt sätter hon ingång med sin livsuppgift – att rädda djur. Hon står där med en hundvalp under vardera armen när den lokale polismannen Martin dyker upp. För att kunna rädda valparna har hon slagit ner ägaren. Det är så My och Martin träffas och det blir kärlek vid första ögonkastet.

tisdag 6 mars 2012

Dagens skrivpuff - Facit


Det är mest Gösta som pratar.
”Här är badrummet” säger han och öppnar dörren. ”Men det finns en toa till, utanför ditt rum på vinden.”
Sivs sorgsna ögon studerar mig och följer mig oroligt under rundvandringen genom huset. Det skrämmer mig inte. Klumpen i magen känns inte lika tung länge.

måndag 5 mars 2012

Dagens skrivpuff - Om att svara


Aldrig att jag svarar hora

Jag kommer hem. Siv ropar på mig från soffan. Hennes röst låter konstig och jag tänker nej, säg att det inte är sant, säg inte att hon har börjat dricka igen. Hur många onda saker kan hända på en och samma dag? Jag rusar in i vardagsrummet, ser Siv som ligger och blundar i soffan och upptäcker genast glaset som står tomt på bordet. Jag rusar fram och hugger tag i glaset.

fredag 2 mars 2012

Gårdagens skrivpuff - att fälla


Det är SO och Paula börjar tala om demokrati och varför det är så viktigt med yttrandefrihet. Jag smakade på ordet yttrandefrihet. Alla som känner mig vet att jag inte pratar mycket. Och nu har jag varit helt tyst i fem dagar. Jag har inget att säga. Fast jag pratar ju i och för sig med dig hela tiden, men det hörs ju inte. Om jag var fri att säga vad jag ville, vad skulle jag säga då?
”Att yttra sig är ett annat ord för att säga sin mening”, fortsätter Paula. ”Det kan man göra på många olika sätt. Kan ni ge några förslag?” säger hon och håller whiteboardpennan redo.

Dagens skrivpuff - Snuttefilt


Jag drar upp täcket, knölar ihop det lösa påslakanet och trycker det mot näsan. Det luktar tryggt. Det som hände tidigare skrämmer mig nu. Ilskan kom så oväntat, övermannade mig. I Simons ögon kunde jag se att jag gått över gränsen. Nillan och Pillan var inte mina fiender. De var bara sådana där ja-sägare. Jag hatar ja-sägare, nästan mer än plågarna.